Lite nya bilder
En glad Ludvig åker vagn.
Hej brorsan!
Här ligger vi och spejar...
Å, vad mamma ska fota hela tiden...
Barn...inte bara en dans på rosor...
Ja, en del får "snälla" bebisar och en del får mindre "snälla" bebisar.
Vi har åter igen välsignats med en väldigt speciell bebis. Ludvig vet precis vad han vill och sker inte detta på sekunden så hör nog hela kvarteret detta. Precis som storebror är han en vagnsovare. Kl 07.10 styrdes han ut första gången i morse efter ett tappert försök att somna i sin säng. Ja, kvällarna är ett helt kapitel för sig. Då är det bärselen som gäller och jag börjar redan skymta stigen vi nött upp på golvet efter allt vankande fram och tillbaka.
Ja, han där uppe verkar väl ändå tycka att vi försöker lösa detta på bästa sätt.. Annars skulle han väl inte skänkt oss en kopia av storebror Sebastian. Barn är verkligen inte en dans på rosor, eller i vårat fall inte bebisar i alla fall. Men tänk ändå vad lite som behövs för att man ska smälta och glömma allt det jobbiga för en stund. Tex, ett sött litet knyte i spjälsängen som skiner upp som en sol när man sticker dit ett yrvaket nylle med rödsprängda ögon kl 5 på moronen som inte fått sova mer än 2 timmar i sträck. Det är kärlek det!
Vi har åter igen välsignats med en väldigt speciell bebis. Ludvig vet precis vad han vill och sker inte detta på sekunden så hör nog hela kvarteret detta. Precis som storebror är han en vagnsovare. Kl 07.10 styrdes han ut första gången i morse efter ett tappert försök att somna i sin säng. Ja, kvällarna är ett helt kapitel för sig. Då är det bärselen som gäller och jag börjar redan skymta stigen vi nött upp på golvet efter allt vankande fram och tillbaka.
Ja, han där uppe verkar väl ändå tycka att vi försöker lösa detta på bästa sätt.. Annars skulle han väl inte skänkt oss en kopia av storebror Sebastian. Barn är verkligen inte en dans på rosor, eller i vårat fall inte bebisar i alla fall. Men tänk ändå vad lite som behövs för att man ska smälta och glömma allt det jobbiga för en stund. Tex, ett sött litet knyte i spjälsängen som skiner upp som en sol när man sticker dit ett yrvaket nylle med rödsprängda ögon kl 5 på moronen som inte fått sova mer än 2 timmar i sträck. Det är kärlek det!
Killarna i mitt liv
Mina prinsar!
Ludvig badar med pappa och storebror
Helgens små guldkorn...
I fredags var Sebastian på utflykt med pappa och morfar till grillstugan. Där skulle det grillas korv. Morfar fixade till en pinne till grillspett och Sebastian stack in pinnen i elden.
- Nä, jag fick ingen korv...
Han tittar på morfars pinne (han hade redan hunnit sätta fast en korvbit på sin)
- Jo titta morfar, du fick en!
Lördag morgon vaknar Sebastian och Ludvig samtidigt vid sju tiden.
Jag ger Ludvig mat och blir förvånad när Sebastian aldrig ställer sin fråga som alltid brukar komma när han slår upp ögonen. - Är det morgon nu?
Istället hoppar han ner från sängen, går bort till fönstret och pillar upp en glipa i persiennen och tittar ut en bra stund. Sedan går han ut ur sovrummet och iväg för att starta dagen med sina älskade blixten bilar.
Vi kan bara le stort och konstatera att han drog slutsatsen själv efter en noggrann titt att jo, det är nog morgon nu.
Det kanske låter som små icke så märkvärdiga händelser, men som med så mycket annat måste de upplevas på plats.
Vi fick i alla fall en varm känsla i hjärtat och därför fick detta bli helgens små guldkorn.
- Nä, jag fick ingen korv...
Han tittar på morfars pinne (han hade redan hunnit sätta fast en korvbit på sin)
- Jo titta morfar, du fick en!
Lördag morgon vaknar Sebastian och Ludvig samtidigt vid sju tiden.
Jag ger Ludvig mat och blir förvånad när Sebastian aldrig ställer sin fråga som alltid brukar komma när han slår upp ögonen. - Är det morgon nu?
Istället hoppar han ner från sängen, går bort till fönstret och pillar upp en glipa i persiennen och tittar ut en bra stund. Sedan går han ut ur sovrummet och iväg för att starta dagen med sina älskade blixten bilar.
Vi kan bara le stort och konstatera att han drog slutsatsen själv efter en noggrann titt att jo, det är nog morgon nu.
Det kanske låter som små icke så märkvärdiga händelser, men som med så mycket annat måste de upplevas på plats.
Vi fick i alla fall en varm känsla i hjärtat och därför fick detta bli helgens små guldkorn.
CHARMTROLL
LUDVIG BÖRJADE LE / SKRATTA NÄR HAN VAR 1 MÅN
FAST GREPP OM PAPPAS TUMME
Utebilder på Sebastian
BUSKILLEN VÅRAN ;-)
Fick en snilleblixt!
Fick en ide om att starta en blogg för att de släktingar och vänner som vill ska kunna ta del av vad som händer och sker i Sebastians och Ludvigs liv. Nu hoppas jag bara att jag snabbt ska få nys om hur det hela fungerar och att mina små guldklimpar låter sin mamma blogga lite emellanåt :-)