Snacka om träning!
Var lite i sista minuten nu ikväll när jag skulle iväg på ett muskelpass. Fick mig en smärre chock när jag kom ut och insåg att jag först skulle va tvungen att skotta fram bilen (bara vänt ovädret ryggen idag...) Som om inte det var nog så tog jag mig inte upp för lilla backen upp på "stor-vägen". Fick först köra ner till mamma och pappa, göra en vändning och sen gick det bättre när jag slapp svängen. Stressad och med hjärtklappning på oplogad väg mot simmhallen kröp paniken närmare när jag inte hittade en smidig parkering utan kände att jag höll på köra fast. Ställde mig lite tokigt och störtade in. Jag hann precis, men kände att jag inte riktigt kunde kunde koncentrera mig helhjärtat på träningen. Tänkte hela tiden på hur det skulle gå när jag skulle hem. När passet var över och jag kom ut till bilen så kände jag mig genast lite lugnare när jag såg grannkarln stå där ute och skrapa sin bil. Han lovade hjälpa om det skulle gå snett. Jag spann lite och sen kom jag iväg. Väl hemma började nästa träningspass efter att barnen lagt sig. Det var bara till att klä på sig för att gå ut och skotta. Rackarns vilken tid det tog fast vi var två, plogkanten gjorde ju sitt till.
Kan säga att det känns i armarna nu.
Vad har jag då lärt mig idag? Jo, att imorgon promenerar jag till träningen om vädret är det samma!
Kan säga att det känns i armarna nu.
Vad har jag då lärt mig idag? Jo, att imorgon promenerar jag till träningen om vädret är det samma!
Kommentarer
Trackback
